Förvirringar på resan och vardagen

Världen är full av missförstånd. Ibland blir vi medvetna om att ett missförstånd har inträffat, andra gånger passerar missförståndet obemärkt utan några konsekvenser. Ibland är det roliga skyltar som kan orsaka missförstånd, eller gapskratt för att de är allmänt knäppa. Andra gånger sker missförstånd verbalt eller genom misstolkat kroppsspråk.

Lämna mat på tallriken i Kina

I Kina anses det artigt att lämna mat på tallriken när man är mätt och belåten, däremot om man lämnar en tom tallrik så anses det oartigt. Vilket är nästan helt motsatt hur artighet runt matbordet tillämpas i västvärlden. Sannolikt har kulturella missförstånd runt matbordet inträffat oräkneliga gånger när öst och väst har samlats runt matbordet.

Det skapas lätt en negativ spiral som sortsätter snurra tills någon vågar ifrågasätta vad som sker, och bryta normen. Inom kort lär misstankar börja gro hos båda parter att de ser världen på lite olika sätt.

Schampo för fett hår – eller?

Hassan-gängets busringningar blev väldigt populära på 90-talet, med flera minnesvärda och förvirrade samtal som fick lyssnaren att skratta tills tårarna rann.

En busringning ringer de till kundtjänst i en Ica-butik, med frågor om en schampoflaska för fett hår. Kunden påstår att han har köpt fel schampo, och förklarar att han behöver ett schampo mot fett hår, eftersom han redan har fett hår och vill bli av med det. Biträdet försöker förgäves förklara att deras schampo för fett hår faktiskt tvättar bort fett från håret.

All heder åt biträdet som gör allt i sin makt med att försöka förklara en självklarhet till en kund som visar sig omöjlig att förstå vad hon menar.

Förvirring på internet

Internet är en fantastisk skapelse som gör livet enklare för människor som söker information om allt mellan himmel och jord. Det går att hitta svar på precis allt man söker, kanske för många svar. Den enorma mängden av information kan ibland vara överväldigande, vilket gör det svårt att veta vad man kan, och inte kan lita på. Medier anklagar varandra för fake news och förespråkar ibland helt olika sanningar, där konsumenten tvingas välja den sanning som anses giltig, eller anta att den objektiva sanningen är någonstans mittemellan.

Som konsument blir det lätt förvirrande när alla produkter och tjänster påstår sig vara bäst på marknaden, och beslutsångest kan lätt uppstå. Exempelvis påstår sig alla casinon online ha bäst erbjudanden, vilket självfallet förvirrar konsumenten, som givetvis inser att alla casinon omöjligt kan vara bäst samtidigt. I detta fall uteblir förvirringen eftersom en recension av de bästa online casinon finns tillgänglig. Som konsument är det starkt rekommenderat att läsa en tillitsfull recension från en objektiv källa, som enkelt kan redogöra vilken produkt eller tjänst som är att föredra.

Skåla inte i Ungern

I de flesta länder anses det artigt att skåla våra dricksglas, samt att det skapar gemenskap. Vi höjer högtidligt våra glas, och låter dem sakta mötas så det sjunger i glasen, följt av att alla samtidigt dricker och ser på varandra. Befinner man sig i Ungern så ska man dock undvika att skåla på offentliga barer och restauranger, det anses nämligen oartigt.  

Traditionen att inte skåla härstammar från österrikiskt förtryck under 1800-talet, då österrikiska befäl firade avrättningar med att skåla.

Vänliga kyssar på kinden

I Sverige är vi ganska stela i våra hälsningsritualer. Vi skakar hand och ler artigt, sedan är det klart, och en socialt accepterad hälsning är genomförd.

Längre söder ut i världen, speciellt i de latinska länderna utgör hälsningsritualen lite mer intima moment som svenskar inte är så vana vid. En puss på kinden, två pussar på kinden, eller tre kyssar på kinden, är vanligt förekommande beroende på var man befinner sig. Det är helt normala seder som upprepas hela tiden, och inte en antydan till en nattlig invit.  

Feelgood i parkeringsträsket

Vi får då och då tips om saker som vi skulle kunna göra inlägg på. Den här gången hörde gänget bakom Thrills bonuskod av sig och undrade om en viss feelgoodskylt. Och den har vi koll på!

Längst upp vid vändplatsen på Sjömansgatan i Masthugget i Göteborg noteras helt plötsligt en skylt med texten ”Du är vacker och duger som du e”. Skylten är placerad under tradiga parkeringsregler och ger garanterat tröst till storstadsbon som tröttnat på parkeringssvårigheter och nitiska lapplisor.

Men vem satte upp skylten? Inte Trafikkontoret i Göteborg i alla fall. 

– Det är ingenting som jag känner igen, berättade Hans Angerfors, projektledare på Trafikkontoret, när kvällstidningen GT kontaktade honom angående skylten. 

Angerfors berättade också för tidningen att skylten troligen skulle tas bort. ”Syftet med skylten blir ju fel, då kanske man missar det som står på skylten ovanför om man bara tittar på den”, sa han med tillägget: ”Men det är ju inget som man kan bli arg på”.

Nej, sannerligen inte. Vi åkte snabbt till Sjömansgatan och förevigade skylten och vill som de skyltnördar vi är säga till alla trafikkontor runtom i landet: låt skyltar av den här typen sitta kvar!

Vi har stött på fler feelgoodskyltar under årens lopp. Vi vet hur populära de är. Vi vet att de faktiskt får många att där och då må en smula bättre.

Samtidigt så kan det ju behövas lite motvikt. Därför borde vi kanske också tagit med skylten här intill på topplistan. Allt kan faktiskt gå åt skogen …

Transportstyrelsen vet tydligen best

När vi ändå är ute i trafiken … Ska man skylta sin bil med ”the number of the beast” – 666 – får man uppenbarligen vara finurlig.

En som vet allt om hur svårt det kan vara att få en djävulsk regplåt godkänd är Robert Löfgren från Falköping. 1992 lyckades han sätta just 666 på sin trimmade best till motorcykel, men 20 år senare ville inte Transportstyrelsen längre och vägrade förnya tillståndet av skylten. Robert kom då på den helvetiskt smarta idén om en skylt med bokstavskombinationen DCLXVI (ni kan väl era romerska siffror?), men även där sa myndigheten ifrån. 

Robert gjorde ett nytt försök, den här gången med 29A som enligt det hexadecimala talsystemet betyder – ni har säkert räknat ut det – 666. Skam den som ger sig.

Och man kan ju tycka 666 borde vara okej om det vägs upp av självaste GOD. Men faktum är att Åke Lindgren, som ägde bilen här intill, faktiskt fick skruva ner skylten han också …

Vi anser att Transportstyrelsens jakt på hin håle är en smula överdriven. Däremot borde man se över vilka bilar som inte borde parkeras bredvid varandra …

Önskelåten – discjockeyns mardröm

”Öh! Kan dunte spelarendära! Du vet, dang-dang-dang, da-dang, da-dang… Du vet vicken ja menar!” Det här har inte så mycket med trafik att göra, men det är en kul bild 🙂

Hur stor är chansen att få en önskan som den ovan tillgodosedd? Ungefär exakt noll procent, om man frågar Peter Käck, som jobbat som discjockey i många år.

– Det är inte många önskningar som fungerar. Fel låtar, dålig tajming, folk kan bli sura över allt möjligt, konstaterar han. 

– Ibland blir det dock magiskt, tillägger han. Men det tillhör verkligen undantagen. 

Vad är förklaringen till att folk ska lägga sig i discjockeyns arbete? Svårt att svara på, men delvis har det förstås att göra med att musik är något subjektivt. Alla gillar inte samma saker, men vissa anser sig ändå ha bättre smak än andra. 

Discjockeyns jobb handlar om att få folk på gott humör, att dansa och ha kul. Rigorösa förberedelser och lång erfarenhet borgar för ett gott resultat.

– Det handlar ju inte om att jag är dryg. Snarare tvärtom, egentligen. Hur många lägger sig i hantverkarens arbete, frågar sig Peter Käck. 

Så nästa gång du känner det där oemotståndliga suget efter ”Living next door to Alice” – svälj förtreten och kasta dig ut på dansgolvet istället. 

Besök ett museum för skyltar

Över hela världen finns det ett stort intresse för skyltar och som tur är finns det flera spännande museum som en skyltfantast kan besöka. Här listar vi fem museum med skyltar som är värda ett besök:

Gamla Skyltar, Sverige

Gamla Skyltar är ett digitalt arkiv där svensk produktreklam har samlats in för att bevaras för framtiden. Fokus ligger på plåtskyltar och emaljskyltar från tidigt 1900-tal. Projektet startades av Fredrik Åkerström för att dokumentera svensk reklamhistoria. Målet med Gamla Skyltar är att det ska bli ett digitalt museum där man kan hitta antika föremål. Projektet är digitalt, men det går att se flera av skyltarna på Svenska Kulturpärlors gods i Sörmland: Gripsholms Värdshus, Pelles Lusthus, Södertuna Slott och Dufweholms Herrgård.

The Neon Museum, USA

Las Vegas är en extravagant stad på många sätt och i flera år har invånarna i staden försökt att överträffa varandra med gigantiska skyltar. Om du besöker Las Vegas och vill göra något annat än att spela casino bör du besöka The Neon Museum som ligger i stadens centrum. Muséet öppnades 1996 och det samlar in, bevarar, studerar och ställer ut ikoniska Las Vegas-skyltar för allmänheten. Alla skyltar som finns i Neon Museums utställning har en unik historia och berättar om personligheterna som skapade skylten, vad som inspirerade den, när och var den skapades samt vilken roll den spelade i Las Vegas historia. Neon Museum dokumenterar även förändringar och trender i skyltdesign och teknologi från 1930-talet till idag. Det går att se samlingen genom en guidad tur som är en timme lång eller genom att vandra runt själv.

The Neon Museum, Polen

Det här muséet har samma namn som det amerikanska muséet i posten ovanför, men den polska samlingen är helt unik. Neon Museum i Warszawa är fyllt med neonskyltar som dekorerade Polens gator under 1950-talet till 1970-talet. När Joseph Stalin dog 1953 gick Polen igenom en förändring när den sociala och kulturella repressionen försvann. Det togs ett officiellt beslut att ge de polska gatorna en mer glamorös framtoning som liknade västvärldens städer. Beslutet ledde till att Polen fylldes med färgglada neonskyltar som designades av landets främsta konstnärer och grafiska designers. Fotografen Ilona Karwinska började samla in skyltarna år 2012 och idag har Neon Museum Europas största samling av neonskyltar.

Minnenas Museum, Sverige

Det här nostalgiska muséet i Höör är inte ett renodlat skyltmuseum, men det finns flera intressanta äldre skyltar i deras samlingar. Reklamskyltar, dekorativa skyltar och gatuskyltar finns det flera exemplar av för den som är intresserad. Muséet är dessutom fyllt med gamla fordon och saker som inte längre tillverkas som exempelvis leksaker, kameror, mopeder, radior och husgeråd. Alla saker kommer från privatpersonerna Margit och Bertil Lindahls samlingar, samt från donationer som har givits till paret genom åren. Om du har vägarna förbi Skåne och vill uppleva en riktig nostalgitripp får du inte missa Minnenas Museum.

Cotswold Motoring Museum, England

Cotswold Motoring Museum ligger i den engelska byn Bourton-on-the-Water i området Gloucestershire. Huvudutställningen i muséet är fordon och leksaker från 1900-talet, men det finns även en gigantisk samling med skyltar som knyter an till huvudutställningen på ett eller annat sätt. Muséet är en mycket populär destination tack vare sin otroligt breda samling som erbjuder något för alla besökare. Det öppnades år 1978 av grundaren Mike Cavanagh som var en privat samlare och en stor del av hans samlingar kommer från Sydafrika där han levde i 20 år. Den första emaljskylten hittade han på en grind i Östra Kapprovinsen och det var en reklamskylt för Pegasus Motor Spirit. Idag hänger det totalt 800 skyltar på muséet.

Smålands egna oljeschejker

Vi får då och då tips om saker som vi skulle kunna göra inlägg på. Den här gången hörde gänget på Swish Casino av sig och undrade om de småländska oljeschejkerna. Självklart har vi koll på dom.

Normalt sett förknippar man kanske inte Småland med oljeschejker. Men de finns, och driver en ganska expansiv liten kedja med bensinmackar runt om i landskapet. I skrivande stund består Oljeschejkerna Johnssons imperium av 16 bensinstationer och en butik. 

– Vi ville skoja till det lite, förklarade vd Thomas Johnsson när Kvällsposten i en intervju för några år sedan frågade hur det ovanliga varumärket kommit till. 

Upprinnelsen var en resa till ett arabland där Thomas Johnsson och hans far stötte på riktiga oljeschejker. När man kom hem klädde man upp sig och tog lite bilder, och därmed så hade familjeföretaget fått en ny profil. En profil som de flesta gillade – utom en väldigt närstående person. 

– Morsan blev tvärförbannad. Hon tyckte vi skämde ut hela släkten.

Hatten av för den kampanjen

En som skulle kunna spel shejk är Mikael Persbrandt. Han fick många lovord för sin tolkning av den alkoholiserade pappan i filmen ”Mig äger ingen”. Men redan innan filmen premiärvisats väckte Persbrandt uppmärksamhet genom en fiffigt genomförd utomhuskampanj som drog nytta av ett alldeles särskilt format och sammanhang.

Affischernas placering bidrog till en väldigt humoristisk helhet, och bilderna av en Persbrandt som såg ut att vara iförd olika huvudbonader spred sig som en löpeld över nätet. De första publiceringarna undrade förvånat om folket bakom kampanjen missat att det skulle se ut på det där sättet, men när alltfler bilder från olika platser dök upp förstod man snabbt att det var en plan som var tajmad och klar in i minsta detalj. 

Smart och kul – säger vi som inte misstog det känslosamma dramat för riddarfilm kryddad med slapstickhumor.

När Ernst-Hugo jagade fartdårar i Esarp

Persbrandt har dock aldrig spelat Esarparen. Vem är det, undrar ni? Egentligen hette han Nils Andersson, en mjölnare i skånska Esarp som 1932 dömdes för att ha dränkt sin fru. Ni känner säkert till honom för att han gestaltades av mäster Ernst-Hugo Järegård i serien Skånska mord.

Att ni känner till honom som fartdårarnas fiende nummer ett (åtminstone lokalt) är mindre troligt. För skylten ni ser här intill togs ner på tok för för snabbt.

– Först gjorde jag en i papp. Den stals och hittades senare i Höje å. Sen satte vi upp en i plåt, men den tog Trafikverket bort för att den satt på deras stolpe, berättar Johan ”Jonk” Stenström som låg bakom skyltarna och som i 15 år bott med sin familj alldeles intill Esarpsvägen.

– Det märks när det regnar om folk kör för fort, då skvätter det upp på fönstren. Och cyklar man med barnen så är det riktigt läskigt när bilarna susar förbi, berättade Johan för Skånska Dagbladet när den första skylten var på plats 2012.

– Tyvärr är det inte ett dugg bättre i dag. Det måste tydligen till en olycka innan man ser över hastighetsgränsen, säger Johan tre år senare.

 Vi stöttar förstås Esarps byalag i kampen mot fartdårarna. Och passar på att gratulera Johan till en plats bland Sveriges fyndigaste skyltmakare.

Alla dessa herrar som dyker upp överallt

Vi får då och då tips om olika teman som vi skulle kunna göra inlägg på. Den här gången hörde gänget på Nordicbet App av sig och frågade om vi inte kunde skriva om alla herrar vi stöter på. Vi vände oss till vår bok Ärtor suger snaps där vi hittade tre intressanta gubbar 🙂

Herr Gårman på rymmen

Alla känner vi till Herr Gårman. Den anonyme svartklädde mannen som prytt skyltar vid svenska övergångsställen i många år. Men att den stackarn blivit lite fånge där på sin väg över gatans linjerade gångstråk, det är det inte särskilt många som funderat på. Fram tills i augusti 2014, när någon vänlig själ plötsligt bestämde att det var dags att befria honom.

Allt hände i den skånska kuststaden Landskrona, där man plötsligt upptäckte att någon hackat skylten vid ett av stadens övergångsställen. Herr Gårman-figuren var utsågad, och ovanpå skylten hade man monterat en Herr Gårman på flykt, springandes bort från sin eviga fångenskap i den svenska infrastrukturen. 

Flykten blev dock inte långlivad, den ovanliga Herr Gårman-skylten avlägsnades snabbt eftersom den betraktades som olaglig. 

– Även om jag personligen tycker den var ganska rolig, tillägger Britt-Marie Persson på Gatukontoret i Landskrona när vi når henne. 

Alla känner vi till Herr Gårman. Den anonyme svartklädde mannen som prytt skyltar vid svenska övergångsställen i många år. Men att den stackarn blivit lite fånge där på sin väg över gatans linjerade gångstråk, det är det inte särskilt många som funderat på. Fram tills i augusti 2014, när någon vänlig själ plötsligt bestämde att det var dags att befria honom. 

Allt hände i den skånska kuststaden Landskrona, där man plötsligt upptäckte att någon hackat skylten vid ett av stadens övergångsställen. Herr Gårman-figuren var utsågad, och ovanpå skylten hade man monterat en Herr Gårman på flykt, springandes bort från sin eviga fångenskap i den svenska infrastrukturen. 

Flykten blev dock inte långlivad, den ovanliga Herr Gårman-skylten avlägsnades snabbt eftersom den betraktades som olaglig. 

– Även om jag personligen tycker den var ganska rolig, tillägger Britt-Marie Persson på Gatukontoret i Landskrona när vi når henne. 

Välkommen till klubben, Herr Jeans

När vi gjorde vår första bok, Skum kanin med ananassmak, ägnade vi ett helt kapitel åt herrklubben. Det har hunnit gå två år och sedan dess har Herr Schorts (jo, han är tysk), Herr Klippning, Herr Cykel och Herr Skor fått ordentligt med sällskap.

Den flitigaste medlemmen i klubben i dag är Herr Toalett, honom har vi stött på i många olika former de senaste åren. Herr Bastu och Herr Långkalsong är exempel på nytillkomna medlemmar.

Men ingen har gjort sådan entré i klubben som Herr Jeans. Mer förkroppsligad än någon annan herre. Trots att han helt saknar huvud. Men så är det också en rätt huvudlös särskrivning vi pratar om.

När Stig fick sin egen stig

Efter 500 avsnitt hamnade ICAs reklamsåpa i Guinness Rekordbok. Huvudkaraktären själv, ICA-Stig, bidrar till en försäljningsökning på 250 procent varje gång han en lyfter fram en vara i tv. Imponerande i sig, men det går förstås inte upp emot den egna gatstumpen i Östersund.

Det var i maj 2011 som skylten dök upp, alldeles vid Tallbacksvägen, pekandes upp mot ICA Maxi.

– Jag har sett skylten och det är väl folkhumorn som varit framme, men vi har inte beställt den, berättade Bertil Danielsson, på gatu- och parkförvaltningen, till lokaltidningen Östersunds-Posten.

Det här med väg- och ortsnamn och framför allt skyltar i trafiken är inget man normalt tar så lätt på. Tidigare har bland annat namnet Storsjöodjursvägen nobbats. I Östersund. Ni fattar.

Men den här skylten står kvar än i dag, trots den tydligt kommersiella kopplingen. Och vem som har satt upp den är tämligen oklart. Enligt ÖP, vars fotograf Olof Sjödin tog bilden här intill (tack!), gick personalen på Maxi i ed på att de inte var inblandade. Säkerligen sant, mened är ju allvarliga grejer. Betydligt värre än att förse sin omgivning med en smart och rolig skylt.