När Skyltat får göra sin egen Vegas-skylt

Då skulle det kunna se ut så här. Här är det ju vinst varje gång som gäller. Skrattgaranti kallar vi det!

Bilden har vi skapat här. Sugen på att skapa din egen Vegas-skylt? Om du googlar lite så hittar du flera sajter som erbjuder den här möjligheten. Kul grej.

Från Vegas är steget kortare än du tror till Norge. Där hör Folkeautomaten hemma, spelbolaget som fyndigt nog lockar med spel på den norska turen (ni vet, gå på tur osv). Sugen på att testa? Vi bjussar förstås på en Folkeautomaten bonuskod.

Roliga skyltar fanns det gott om i vår bok En riktig skitbok. I boken utsåg vi också Sveriges roligaste toaskylt:

Som en förberedelse inför den här bokens tillkomst anordnade vi en tävling för att utse landets roligaste toaskylt. Tävlingen marknadsfördes i flera av de internetbaserade kanaler vi driver, bland annat vår webbplats skyltat.se och Facebooksidan Skitroligt.  

Vi fick in en ett stort antal fina bidrag och valde sedan ut de roligaste för publicering på Skitroligt.

Den bild som sedan fick flest likes utsågs till vinnare. Det blev en bild som vi fått från Pernilla Carlsson. Den är tagen vid isstadion i Slättebergen och får en verkligen att undra hur hård i magen någon kan vara på våningen ovanför…

Svårslagen skylt, men vi hade andra roliga med i boken. Bland annat på temat herrarnas och damernas:

I en tid när genusfrågorna ständigt är på tapeten finns det en plats där män och kvinnor fortfarande oftast går i olika riktningar. På toaletten tar jämställdheten slut, och det finns massor av skäl till det. Inte minst den lilla anatomiska skillnaden med det manliga organet som hänger utanpå, medan kvinnorna har sitt så att säga… inbyggt.

Dessutom finns det praktiska orsaker. På en inrättning där många behöver uträtta sina behov, är ytan en kritisk faktor. En rad med tio män som snällt står sida vid sida och tömmer sina blåsor tar upp betydligt färre kvadratmeter än tio riktiga vattenklosetter med dörr, en krok att hänga kavajen på – och vad som nu mer kan behövas för att det ska fungera.

Vissa hävdar att det är renare på damtoaletten, eftersom kvinnorna alltid sitter ned och därmed har en högre träffsäkerhet med strålen. Samtidigt har kvinnor en del helt andra behov att uträtta på toaletten. Visserligen under en begränsad del av månaden, men ändå.

En sak som ofta lyfts fram är att kvinnor tar lite längre tid på sig på toaletten. Det finns troligtvis ingen forskning som kan vidimera det påståendet, men det är heller inte många som säger emot det.

Dessutom ligger sexualiteten alltid och lurar under ytan. Från tidig ålder får vi lära oss att inte visa snopp och snippa. Helst inte för någon alls, men i synnerhet inte för någon av motsatta könet.

Att få vara ifred när man uträttar sina behov är viktigt för många. I vissa fall har det ingenting med kön att göra. Det finns killar som har väldigt svårt att kissa tillsammans med andra killar, ett fenomen som givit upphov till termen ”böglås.”

Den könsmässiga toalettsegregationen har dock inte alltid regerat. Första gången som män och kvinnor erbjöds tillgång till separata toaletter anses ha varit vid en bal i Paris, 1739.

Oavsett orsakerna, så är det här upplägget utbrett i stora delar av världen. Herrarna och damerna har varsin avdelning, och det behöver illustreras på ett tydligt sätt. I det här kapitlet har vi samlat ihop en rad olika varianter på det temat.

Det var allt för den här gången. På återhörande!

 

Hur många tyskar går det in i hiss?

Åtminstone nio stycken, enligt det här brittiska casinot.

Kanske inte det mest politiskt korrekta budskapet, men lite cred ska de ha för att de försöker skoja till det i den så ofta toktrista hissmiljön. Men som sagt, det kan väldigt lätt gå snett…

Inte helt lätt att fatta, eller hur? Ett annat område som uppenbarligen behöver lite instruktioner ibland är muggen. Följande text är hämtad ur vår bok En riktig skitbok:

Att små barn behöver hjälp och stöd för att lära sig gå på toaletten är ju ganska självklart. Men att vuxna människor ska behöva tydliga instruktioner för hur man ska bete sig på muggen, det känns ju onekligen lite märkligt.

Dock verkar det som att många av oss har problem just på den här fronten, åtminstone att döma av innehållet i kapitlet du nu har framför dig. Här har vi samlat en drös varianter av instruktioner och uppmaningar om hur man bör bete sig när man besöker hemlighuset.

Här hittar du allt från instruktioner om hur en toalettborste ska användas, till de välkända uppmaningarna om vad som kan och inte kan spolas ned och hur man placerar sin lekamen på porslinstronen under själva akten.

Mer eller mindre nöd-vändiga tillrättavisningar alltså. Hur man däremot får höra statsminister Reinfeldt inne på muggen, det kan förstås kräva sin instruktion.

Vissa somliga behöver till och instruktioner för hur de ska använda toapapper. Åter till boken:

1857 lanserades det första toalettpappret i USA. Amerikanen Joseph Gayetty lanserade en produkt som han kallade Gayettys Medicated Paper – pappersbitar fuktade med aloe vera. Senare under 1800-talet kom det moderna toalettpappret på rulle och 1935 kom ytterligare en stor innovation på området: det första toalettpappret som var fritt från stickor. En epokgörande innovation som får en att fundera lite över hur trevligt det egentligen var att använda Gayettys Medicated Paper…

Fast allt det där är som vanligt en sanning med modifikation. Saker som vi i västvärlden skryter över att vi hittat på, har ofta funnits i århundraden i Fjärran Östern. Detta förhållande gäller även dasspappret: Arabiska handelsresande dokumenterade redan på 800-talet hur man i Kina använde papper för att torka sig efter toalettbesöket. Huruvida det var fritt från stickor eller inte, förtäljer inte historien, men kineserna var utan tvekan långt före både amerikaner och andra.

På våra breddgrader betraktar vi toappappret som en självklarhet. På andra håll i världen är det annorlunda: på den nepalesiska landsbygden äter till exempel alla med höger hand, eftersom man använder vänsterhanden för rengöringen efter toalettbesöket. Därmed framstår det också som fullt logiskt att nepaleser inte använder vänsterhanden för särskilt mycket annat, och definitivt inte till att hälsa, överlämna något eller att hålla en annan människa i handen.

Svensken använder i genomsnitt 15 kilo toalettpapper per år, enligt statistik från 2010. Snittet i Europa är bara åtta kilo, och i USA förbrukar man cirka 22 kilo per person och år. Det är en viktig vara för oss västerlänningar, och därför förtjänar den så klart ett eget kapitel i en skitrolig bok.

Bättre koll än så här har förstås våra vänner i Norge. Sugen på att satsa på den norska turen? Vi bjussar på en Folkeautomaten casino bonuskod!