Smålands egna oljeschejker

Vi får då och då tips om saker som vi skulle kunna göra inlägg på. Den här gången hörde gänget på Swish Casino av sig och undrade om de småländska oljeschejkerna. Självklart har vi koll på dom.

Normalt sett förknippar man kanske inte Småland med oljeschejker. Men de finns, och driver en ganska expansiv liten kedja med bensinmackar runt om i landskapet. I skrivande stund består Oljeschejkerna Johnssons imperium av 16 bensinstationer och en butik. 

– Vi ville skoja till det lite, förklarade vd Thomas Johnsson när Kvällsposten i en intervju för några år sedan frågade hur det ovanliga varumärket kommit till. 

Upprinnelsen var en resa till ett arabland där Thomas Johnsson och hans far stötte på riktiga oljeschejker. När man kom hem klädde man upp sig och tog lite bilder, och därmed så hade familjeföretaget fått en ny profil. En profil som de flesta gillade – utom en väldigt närstående person. 

– Morsan blev tvärförbannad. Hon tyckte vi skämde ut hela släkten.

Hatten av för den kampanjen

En som skulle kunna spel shejk är Mikael Persbrandt. Han fick många lovord för sin tolkning av den alkoholiserade pappan i filmen ”Mig äger ingen”. Men redan innan filmen premiärvisats väckte Persbrandt uppmärksamhet genom en fiffigt genomförd utomhuskampanj som drog nytta av ett alldeles särskilt format och sammanhang.

Affischernas placering bidrog till en väldigt humoristisk helhet, och bilderna av en Persbrandt som såg ut att vara iförd olika huvudbonader spred sig som en löpeld över nätet. De första publiceringarna undrade förvånat om folket bakom kampanjen missat att det skulle se ut på det där sättet, men när alltfler bilder från olika platser dök upp förstod man snabbt att det var en plan som var tajmad och klar in i minsta detalj. 

Smart och kul – säger vi som inte misstog det känslosamma dramat för riddarfilm kryddad med slapstickhumor.

När Ernst-Hugo jagade fartdårar i Esarp

Persbrandt har dock aldrig spelat Esarparen. Vem är det, undrar ni? Egentligen hette han Nils Andersson, en mjölnare i skånska Esarp som 1932 dömdes för att ha dränkt sin fru. Ni känner säkert till honom för att han gestaltades av mäster Ernst-Hugo Järegård i serien Skånska mord.

Att ni känner till honom som fartdårarnas fiende nummer ett (åtminstone lokalt) är mindre troligt. För skylten ni ser här intill togs ner på tok för för snabbt.

– Först gjorde jag en i papp. Den stals och hittades senare i Höje å. Sen satte vi upp en i plåt, men den tog Trafikverket bort för att den satt på deras stolpe, berättar Johan ”Jonk” Stenström som låg bakom skyltarna och som i 15 år bott med sin familj alldeles intill Esarpsvägen.

– Det märks när det regnar om folk kör för fort, då skvätter det upp på fönstren. Och cyklar man med barnen så är det riktigt läskigt när bilarna susar förbi, berättade Johan för Skånska Dagbladet när den första skylten var på plats 2012.

– Tyvärr är det inte ett dugg bättre i dag. Det måste tydligen till en olycka innan man ser över hastighetsgränsen, säger Johan tre år senare.

 Vi stöttar förstås Esarps byalag i kampen mot fartdårarna. Och passar på att gratulera Johan till en plats bland Sveriges fyndigaste skyltmakare.

Alla dessa herrar som dyker upp överallt

Vi får då och då tips om olika teman som vi skulle kunna göra inlägg på. Den här gången hörde gänget på Nordicbet App av sig och frågade om vi inte kunde skriva om alla herrar vi stöter på. Vi vände oss till vår bok Ärtor suger snaps där vi hittade tre intressanta gubbar 🙂

Herr Gårman på rymmen

Alla känner vi till Herr Gårman. Den anonyme svartklädde mannen som prytt skyltar vid svenska övergångsställen i många år. Men att den stackarn blivit lite fånge där på sin väg över gatans linjerade gångstråk, det är det inte särskilt många som funderat på. Fram tills i augusti 2014, när någon vänlig själ plötsligt bestämde att det var dags att befria honom.

Allt hände i den skånska kuststaden Landskrona, där man plötsligt upptäckte att någon hackat skylten vid ett av stadens övergångsställen. Herr Gårman-figuren var utsågad, och ovanpå skylten hade man monterat en Herr Gårman på flykt, springandes bort från sin eviga fångenskap i den svenska infrastrukturen. 

Flykten blev dock inte långlivad, den ovanliga Herr Gårman-skylten avlägsnades snabbt eftersom den betraktades som olaglig. 

– Även om jag personligen tycker den var ganska rolig, tillägger Britt-Marie Persson på Gatukontoret i Landskrona när vi når henne. 

Alla känner vi till Herr Gårman. Den anonyme svartklädde mannen som prytt skyltar vid svenska övergångsställen i många år. Men att den stackarn blivit lite fånge där på sin väg över gatans linjerade gångstråk, det är det inte särskilt många som funderat på. Fram tills i augusti 2014, när någon vänlig själ plötsligt bestämde att det var dags att befria honom. 

Allt hände i den skånska kuststaden Landskrona, där man plötsligt upptäckte att någon hackat skylten vid ett av stadens övergångsställen. Herr Gårman-figuren var utsågad, och ovanpå skylten hade man monterat en Herr Gårman på flykt, springandes bort från sin eviga fångenskap i den svenska infrastrukturen. 

Flykten blev dock inte långlivad, den ovanliga Herr Gårman-skylten avlägsnades snabbt eftersom den betraktades som olaglig. 

– Även om jag personligen tycker den var ganska rolig, tillägger Britt-Marie Persson på Gatukontoret i Landskrona när vi når henne. 

Välkommen till klubben, Herr Jeans

När vi gjorde vår första bok, Skum kanin med ananassmak, ägnade vi ett helt kapitel åt herrklubben. Det har hunnit gå två år och sedan dess har Herr Schorts (jo, han är tysk), Herr Klippning, Herr Cykel och Herr Skor fått ordentligt med sällskap.

Den flitigaste medlemmen i klubben i dag är Herr Toalett, honom har vi stött på i många olika former de senaste åren. Herr Bastu och Herr Långkalsong är exempel på nytillkomna medlemmar.

Men ingen har gjort sådan entré i klubben som Herr Jeans. Mer förkroppsligad än någon annan herre. Trots att han helt saknar huvud. Men så är det också en rätt huvudlös särskrivning vi pratar om.

När Stig fick sin egen stig

Efter 500 avsnitt hamnade ICAs reklamsåpa i Guinness Rekordbok. Huvudkaraktären själv, ICA-Stig, bidrar till en försäljningsökning på 250 procent varje gång han en lyfter fram en vara i tv. Imponerande i sig, men det går förstås inte upp emot den egna gatstumpen i Östersund.

Det var i maj 2011 som skylten dök upp, alldeles vid Tallbacksvägen, pekandes upp mot ICA Maxi.

– Jag har sett skylten och det är väl folkhumorn som varit framme, men vi har inte beställt den, berättade Bertil Danielsson, på gatu- och parkförvaltningen, till lokaltidningen Östersunds-Posten.

Det här med väg- och ortsnamn och framför allt skyltar i trafiken är inget man normalt tar så lätt på. Tidigare har bland annat namnet Storsjöodjursvägen nobbats. I Östersund. Ni fattar.

Men den här skylten står kvar än i dag, trots den tydligt kommersiella kopplingen. Och vem som har satt upp den är tämligen oklart. Enligt ÖP, vars fotograf Olof Sjödin tog bilden här intill (tack!), gick personalen på Maxi i ed på att de inte var inblandade. Säkerligen sant, mened är ju allvarliga grejer. Betydligt värre än att förse sin omgivning med en smart och rolig skylt.