Kan man kalla det biogisk krigföring? Eller baj-o-logic warfare, som det heter på engelska.
Jag hörde om det under guidningen för utställningen om terrakottaarmén från Kina på Östasiatiska muséet i Stockholm. Kineserna kunde det där med krigsföring redan 200 f.Kr. och var inte rädda för att få skit under naglarna 😛 (så länge den inte gick in i några sår).
Det låter fullt troligt, Erik. Och ganska motbjudande…
Egentligen så är bajskorvar ett väldigt dödligt vapen. Jag har hört att under krigstid så brukade en del soldater smörja in sina vapen (inte skjutvapen, vi snackar längre bak i tiden här) med bajs, vilket gjorde att stick/huggsår blev jävligt infekterade och kunde leda till döden för de som inte fick vård. I en krigssituation, där sjukhus och/eller hygien och sterila förband inte var så lätt att ordna, så var dessa skitvapen rejält effektiva.
Kan man kalla det biogisk krigföring? Eller baj-o-logic warfare, som det heter på engelska.
Jag hörde om det under guidningen för utställningen om terrakottaarmén från Kina på Östasiatiska muséet i Stockholm. Kineserna kunde det där med krigsföring redan 200 f.Kr. och var inte rädda för att få skit under naglarna 😛 (så länge den inte gick in i några sår).
Det låter fullt troligt, Erik. Och ganska motbjudande…
Egentligen så är bajskorvar ett väldigt dödligt vapen. Jag har hört att under krigstid så brukade en del soldater smörja in sina vapen (inte skjutvapen, vi snackar längre bak i tiden här) med bajs, vilket gjorde att stick/huggsår blev jävligt infekterade och kunde leda till döden för de som inte fick vård. I en krigssituation, där sjukhus och/eller hygien och sterila förband inte var så lätt att ordna, så var dessa skitvapen rejält effektiva.